Nio mil är lika långt för en kvinna som för en man – det här är #041 av #Blogg100

I söndags gick årets Vasalopp och jag roade mig med att läsa på om dess historia. Det är idag, 4 Mars, 90-år sedan loppets andra upplaga hölls. Margit Nordin, gymnastikdirektör och sjukgymnast från Grängesberg deltog som första kvinna. Hon gick i mål på tiden 10.09:42.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Så här stod det t e x idrotsbladet efter vasaloppet 1923:

Nio mil är för långt för en kvinna. Det blir ingen tävling, det blir ett onödigt uthållighetsprov, och man kan inte vara säker på att alla som vilja försöka sig på uppgiften lika lyckligt komma att gå i land därmed. Ty nästa år komma många flickor som vilja starta – var lugna för den saken. Men de måste nekas.

Med stöd av Svenska Skidförbundets regler som förbjöd kvinnor att delta i lopp över 10 km, förbjöd vasaloppsarrangörerna på våren 1923 kvinnor att delta i fler Vasalopp. Det skulle dröja ända till 1981 innan kvinnor åter fick delta i Vasaloppet. Nu tack vare att Internationella skidförbundet ändrat sina regler om att kvinnor inte fick delta i så långa lopp som Vasaloppet. Det skulle dröja ytterligare några år, ända till 1997 innan en damklass inrättades.

Det var en liten historisk expose genom några av Vasaloppets mindre smickrande beslut. Det kan vara lätt att säga att dom var korkade på den tiden som kunde fatta såna beslut men ser vi oss omkring kan vi lätt uppfatta att liknande mindre smickrande beslut även nu, 90-år senare. Så frågan är; vad har vi lärt oss?